Inlägg på Det goda samhället. Utdrag:
”Men även bland dem som nått medelåldern – var någonstans har vi de praktiska ledarna som månar om landets bästa, med bakgrund i annan sysselsättning och ödmjukhet inför uppdragets svårighet och komplexitet? Varför beter sig även medelålders folkvalda som förprogrammerade robotar, alternativt hetlevrade ungdomsförbundare? Hur har vi kommit dithän att många unga tycks längta efter de gamla tråkiga pragmatikerna, likt barn i dysfunktionella familjer?”
Här är länken till en krönika på Nyheter Idag. Utdrag:
”Principer om rätt och rättvisa behöver inte alltid sammanfalla med vad som kan ses som empatiskt och medmänskligt för stunden. Tvärtom, ganska ofta uppkommer motsättningar. Vad gör vi då? Ska känsla alltid gå före förnuft? Ensidigt givande före ömsesidiga prestationer? Nej. Ett samhälle som alltid låter den stora Medmänskligheten övertrumfa vad som är rätt och rättvist, kommer i förlängningen att lösas upp och bli direkt omänskligt.”
Nu har det nya partiet Borgerlig Framtid, i vars styrelse jag sitter, lanserat partiprogrammet. Jag har själv varit med i programgruppen som har arbetat med texterna och jag har bidragit med utkasten till några av ämnesområdena.
Att ta fram ett partiprogram är ingenting som låter sig göras i en handvändning, och bara det faktum att partiet nu har ett tämligen komplett sådant på drygt 25 sidor är en stor framgång. Det ger grund och stadga inför vidare tillväxt. Denna nya politiska kraft träder försiktigt in i ett stort tomrum inom svensk politik. Tillväxtpotentialen är enorm.
Allt i partiprogrammet är inte perfekt och ett och annat stämmer inte helt överens med mina personliga uppfattningar. Så brukar det vara med partiprogram – allt annat vore konstigt. Att partiet inte ska bli ”partistiskt”, utan i stället välkomna diskussion och att olika medlemmar kan komma till olika slutsatser, är dock en förhoppning jag har. De allt mer sektlika, toppstyrda kampanjorganisationerna som fyller Sveriges riksdag ska inte efterliknas i det avseendet. Här finns det en möjlighet att skapa en tillåtande och öppen partikultur. Jag har åtminstone inga planer för egen del på att bli en partimegafon.
Några delar av programmet som jag tycker är särskilt intressanta:
Inlägg på Det goda samhället. Urklipp:
”De känslo- och fromhetsutbrott som präglar svensk offentlighet i flyktingdebatten, som på sistone har skruvats upp till forte fortissimo, är ett fenomen som alla borde begrunda – inte minst de som tar aktiv del i det virtuella massmötet. Jag ser inte hur uppropsskrivande och närgången känsloargumentation kan bidra till någonting gott på lång sikt. Patetiken skymmer bara de logiska samband och de etiska dilemman som Sverige och Europa inte kan trolla bort.”
Ilan Sadé 