Kategoriarkiv: Idédebatt

Detta säger någonting sorgligt om vår tid

Publicerad den av

Slutreplik i Expressen i debatten om Grand Hôtel. Utdrag:

Det är visserligen ett kännetecken för samtidsvänstern att kapa begrepp och förvränga deras innehåll intill oigenkännlighet, men detta är ju bara löjligt. Kom igen! Vem står på tur inom serviceyrkena att slippa utföra uppdrag åt personer vars politiska uppfattningar man avskyr? Butikspersonalen som tar emot ett gäng Sverigedemokrater som vill prova smokingar inför galakvällen? Eller chauffören i den chartrade bussen som ska skjutsa Jenny Bengtsson och hennes vänstervänner till någon glassig kursgård där de ska lära sig mer om begreppsförvrängning?

Därför Medborgerlig Samling

Publicerad den av

Ytterligare ett parti till höger om mittpunkten på den klassiska skalan? Finns det inte partier där så det räcker?

Nej.

Och då är det förstås inte antalet i sig som föranleder svaret, utan innehållet. I den mån antalet partier kan anses för stort är det i vart fall inte Medborgerlig Samling (förkortas MED, tidigare Borgerlig Framtid) som i onödan upptar riksdagsmandat, när vi i dag har fyra nyanser av babyblått + Åkesson & hans vildsinta vänner.

Som nyvald partiordförande vill jag härmed lägga fram tre viktiga skäl för anslutning till och en röst på MED.

Det sakpolitiska skälet

Alliansen och socialdemokratin har båda medverkat aktivt till att postmoderna påfund som identitetspolitik och tron att allt ont stammar från vårt eget samhälle numera håller Sverige i ett järngrepp. Utbildningsväsendet är genomkorrupt av smörjan, vilket gör att elever och studenter lär sig mindre och mindre under längre och längre utbildningstid. Försvaret har de i praktiken avvecklat. Lag och ordning är på tillbakagång till förmån för kriminella och asociala beteenden. Invandringen till Sverige har blivit av ett slag som leder till allt mer problematiska följder. Skattetrycket är delvis på grund av allt ovanstående, delvis på grund av klåfingrighet och förmynderi på väg uppåt. Inget riksdagsparti har det minsta intresse av konstitutionella frågor och att det personliga ansvaret är alltför svagt i det svenska folkstyret.

Är det då inte dags för ett politiskt alternativ som brukar allvar i dessa frågor? Eller räcker det med dagens riksdagspartier? Hur har det gått hittills?

Det strategiska skälet

Alla, utom möjligtvis Anna Kinberg Batra, har förstått att de nuvarande allianspartierna i likhet med det nuvarande vänsterblocket inte kommer att få någon egen majoritet i valet 2018. Allt talar därmed för att det som inträffade hösten 2014 också kommer att inträffa hösten 2018, oavsett vilket block som blir störst. Sverigedemokraterna har hittills bara kunnat rusa motorn på tomgång och kravet på utväxling kommer garanterat att skärpas 2018. En blocköverskridande regering vars existens motiveras negativt – att blockera SD – är inte ett osannolikt utfall. Vad det leder till i politiskt innehåll kan man spekulera i, men det lär bli urvattnat och inte vad väljarmajoriteten önskar. Förtroendet för den svenska demokratin kommer då att minska än mer och väljarströmmen till SD lär inte upphöra.

Detta givet att det inte kommer in en ny aktör som kan bryta dödläget.

Medborgerlig Samlings ideologiska grund och öppna inställning till samarbete i sakfrågor gör att ett nytt 2014 kan undvikas. Om vi får en mitten-högermajoritet i riksdagen (f ö i likhet med dagens riksdag) ska detta avspeglas i regeringens sammansättning och politik. MED är dessutom det rimliga alternativet till en proteströst på SD.

Medborgarna utser sin riksdag. Riksdagsledamöterna får vara så vänliga och prata med varandra och se vad man kan komma fram till. Svårare än så ska det inte vara.

Det demokratiska skälet

I den svenska demokratin finns det ett egenvärde i att partipolitiken förnyas. De etablerade riksdagspartierna, dit jag räknar sju av åtta partier, har vuxit ihop med staten och blivit statliga utskott. Den ideologi som genomsyrar statsapparaten (eller, för att använda Patrik Engellaus uttryck, ”det välfärdsindustriella komplexet”) styr partierna, snarare än att riksdagsledamöterna på väljarnas uppdrag styr staten.

Jag har svårt att se att detta kan brytas på något annat vis än att nya politiska krafter kommer in och representerar medborgare vars värderingar och tankar om skötsamhet, förnuft och saklighet just nu saknar representation. Av den anledningen är MED ytterst kritiskt till systemet med partistöd direkt till partiorganisationerna, liksom penningflödena från staten till civilsamhället i största allmänhet. Detta perspektiv saknas helt i dagens riksdag.

Således – kom med i en ny medborgarrörelse. Gör skillnad nu och gör skillnad i valet 2018!

Länk till partiets hemsida: http://www.medborgerligsamling.se

Tyranniet senarelagt

Publicerad den av

Inlägg på Det goda samhället. Utdrag:

Samtidigt måste man analysera det missnöje som bär fram Trump, vilket har sina paralleller i Europa. Sullivan anser att vi har att göra med den vita arbetarklassens protest mot allt svårare levnadsbetingelser efter finanskrisen. Det republikanska etablissemanget och vänstern har båda fjärmat sig från denna väljargrupp. Den sistnämnda har rentav kommit att utnämna den vite, manlige arbetaren till huvudfiende på grund av den uppsättning värderingar som han hyser. Detta har lämnat ett politiskt tomrum, som lätt kan fyllas av en företrädare som genom sin uppenbarelse och sitt budskap utgör ett stort långfinger vänt mot hela det etablissemang som hans väljare med visst fog uppfattar som sin fiende.

Släng inte bidrag efter privata klubbar

Publicerad den av

Debattartikel i Expressen, som uppföljning av tidigare inlägg på Det goda samhället (se förra bloggposten). Utdrag:

Hela detta konglomerat av skattefinansierat ”civilsamhälle” är ingenting annat än statliga utskott utan reellt behov av medlemmar, där ett nytt frälse finner sin försörjning och kan växla mellan poster i ”civilsamhället” och statliga befattningar. Jag säger bara en sak: stäng kranen.

Politik ut i fingerspetsarna

Publicerad den av

Debattinlägg om Miljöparties kris på Det goda samhället. Utdrag:

I mitt tycke har emellertid onödigt mycket fokus legat på herr Kaplan och herr Khans middagsvanor och hälsningsmanér. Det finns en annan, betydligt större aktör som har kommit oförtjänt lindrigt undan under senaste tidens räfst, nämligen svenska staten. Om det nu i stort sett råder enhällighet från höger till vänster om att de värderingar som kommer till uttryck genom Kaplans och Khans handlingar bör motverkas, kan man ju undra varför miljontals skattekronor genom åren har flödat till deras föreningar, vilka står för dessa värderingar och verkar för deras spridning.

Man får ta tag i ett barn

Publicerad den av

Nytt inlägg på Det goda samhället. Utdrag:

Jag har hört och läst dessa historier ett antal gånger nu; historier om hur vuxna gör i alla hänseenden fullt normala ingripanden mot störande barn, för att sedan bli prisgivna åt en fullständigt sinnesrubbad norm om att barn är små gudar som tagit mark, eller i vart fall vår variant av indiska kor.

Hvad vilja de framtida borgarna?

Publicerad den av

I ett uppmärksammat debattinlägg i torsdags kungjorde Josefin Utas, som sedan flera år har varit en självständig och skiljaktig stämma inom Miljöpartiet, att hon lämnar partiet och ansluter sig till Borgerlig Framtid (BF). Någon vecka dessförinnan hade Kristdemokratiska Ungdomsförbundets distriktsordförande i Värmland, Simon Sjögren, också deklarerat sin övergång till BF. Åtskilliga nya medlemmar har strömmat till och det sker förstärkningar regionalt i framförallt de folkrikare regionerna. BF ska nu hålla sitt riksårsmöte den 19 mars, vilket lär bli en intressant tillställning.

Möjligen är detta starten på någonting nytt som kan förändra svensk politik på djupet.

Borgerlig Framtid bildades främst som en protest mot att allianspartierna har misslyckats kapitalt i flera avseenden. Det hela tog lite fart i samband med den lika uppseendeväckande som förödande Decemberöverenskommelsen. Nu, när DÖ formellt sett är dödförklarad, vissa allianspartier tycks ägna sig åt viss omprövning och migrationspolitiken har kastats om, kan man kanske fråga sig vad BF ska vara bra för.

Svaret ligger delvis i partiprogrammet, delvis i den demokratiska stagnationen i Sverige.

Poängen med det nya partiet är större än att strida mot tillfälliga pakter och låsningar. Partiprogrammet lägger grunden för att ta en värde- och kulturkamp mot den söndringsideologi som har hegemoni i Sverige. Om man ska sätta etiketter, blir det förnuftig konservatism blandad med frihetlighet. Märk väl att avsnittet om den svenska demokratin och demokratiska reformer är särskilt utvecklat.

Vidare tror jag att många delar min bedömning att de etablerade partierna i Sverige i mångt och mycket har förlorat sin demokratiska legitimitet. Av olika skäl har de partierna vuxit ihop med statsapparaten och blivit dess utskott. De fungerar som kampanjorganisationer, utan egentligt behov av några medlemmar. Deras agerande under de senaste åren inger inget förtroende. Dessa strukturella och demokratiska problem tycks inte kunna lösas på annat vis än att nya gräsrotsrörelser bildas.

Vilket just nu kan vara på väg att ske.

Jordens salt

Publicerad den av

Mer på Det goda samhället. Utdrag:

Excentrikern, det vill säga personen som går i otakt med tidsandan och dess konventioner, är jordens salt. Excentrikern kan vara besvärlig och passar sällan in i en strömlinjeformad organisation, där alla samfällt ska sträva efter samma mål och dela samma ”värdegrund”. Att en sådan person kan bli svårplacerad som anställd i ett privat företag är uppenbart. Inom staten och – inte minst – inom akademin, är däremot egensinnighet och viljan att gå sin egen väg betydelsefulla egenskaper.

Måhända ligger det i rikspolischefens natur

Publicerad den av

Inlägg på Det goda samhället. Utdrag:

”Dan Eliasson är en ämbetsman som har gjort karriär inom socialstaten – inom det välfärdsindustriella komplexet. Han har tidigare innehaft befattningar av politisk natur, däribland som statssekreterare åt Thomas Bodström (s). Vidare har han varit generaldirektör på Migrationsverket, därefter på Försäkringskassan. Någon gedigen polisiär bakgrund har han inte. Mer av omhändertagande tätting än snarstickande skorpion. Även när ungen som kläcks råkar vara en gök.”

Moderera idealen – eller se dem gå under

Publicerad den av

Från Det goda samhället. Utdrag:

”Om förståelse saknas för en fungerande samhällsordnings betingelser och historien bara används som ett russin- och rönnbärskafferi, där man kan plocka ömsom sött ömsom surt ur sitt sammanhang för att bevisa sin tes, måste världen framstå som en helt irrationell plats som styrs av magiska krafter. Politik reduceras då till konsten att hävda goda principer i vått och torrt. Det vill säga inte mycket till konst. Den inställningen till politik är inte bara dum och naiv; den är livsfarlig.”